Jan Brandes på Skälsebo
EN HOLLANDSK PROST SOM SMÅLÄNDSK JORDBRUKARE
Av
ERIK KJELLBERG
Åren 1788—1808 ägdes Skälsebo gård med underlydande torp och lägenheter i Tuna socken i nordöstra Småland av prosten Jan Brandes. Denne, som kort innan han förvärvade egendomen, hade inflyttat hit till riket från Holland, var en i flera avseenden märklig man med ett egendomligt levnadsöde.
Tillhörande en från Böhmen härstammande, enligt släkttraditionen adlig familj, föddes Brandes 1743 i Bodegraven, en liten stad i Gelderland i Holland. Han studerade till präst vid universiteten i Leyden och Greifswald och blev 1770 kyrkoherde i Doetinchem i Holland, där han verkade till 1778, då han utnämndes till kyrkoherde vid lutherska församlingen i Batavia på ön Java i Holländska Indien.
Från denna befattning, som han beklädde under 6 år från 1779 till 1785, begärde han sistnämnda år sitt entledigande och begav sig med en liten son — modern, en holländska, hade dött under vistelsen på Java — åter till Holland. Under hemresan, som tog nära 2 år, gjordes längre uppehåll på Ceylon och Godahoppsudden.