Hedemora d. 21. 5. 26.

Käraste Elin!

Då nu jag var den enda av Haralds släktingar som närvar vid Haralds bröllop, så här!

Sjelv utstyrd i en fager klänning – svart siden med matt rosa infäld – brodderad (ny äkta parisermodell) rosa plymväska – scharv – rosa georgette, handmålad. Samt en knippa blommor rosa med silverglitter – rosa strumpor och bronsfärg, skor – hm. Ja kan du tänka dig så utstyrd, svarta örnhängen med guld och korallperla – samt Emils present¹ guldfiligramskamén – så uppträdde jag på arenan.

Brudgummarne och jag, jemte brudgummen Suhrs 2 systrar bodde på Lilla Hotellet der fästen skulle gå av staplen. Harald och jag bodde dörr mot dörr, för att hjälpa varandra och stödja Harald i ny dress – såväl frackkostym som reskostym, glad som en spelman. Kl. 3.15 foro vi till kyrkan – Harald och jag i en bil – och Suhr och hans systrar i en bil.

I kyrkan mottogs vi av värdinna och värd. Enny sjelv var värdinna och skalden ”Jeremias i Tröstlösa”² – gammal god vän till familjen och som var värd på föräldrarnes bröllop var nu värd på döttrarnas bröllop.

De ville ej släppa in publik i kyrkan, varför endast ett fåtal inbjudna var der – då också Runborgs³ som jag hälsade på vid utgåendet.

Bröllopsgäster 14 – med brudpar –

Flickornas Farbro⁴ med fru i svart siden –
Kusin med fästman⁵ – hon i svart siden.
Morbro, jernvägsingeniör⁶ – ståtlig herre.
Suhrs 2 systrar – den älsta gift, bosatt i Danmark, i brun siden med perlor. Fröken Suhr i svart siden med perlor.
En ungdomsvänina till Enny, från Stockholm Fru Grundel⁷ i mullvads-siden.
Redaktör Julius Gummelius⁸. Enny i lilas sammet.

Brudparen kom upp från den långa kyrkgången, fint och ledigt – brudarne vitklädda – enkla vita ylleklänningar, långa ärmar, korta kjolar och korta slöjor – med myrtenkransar och blommor – Elsas brudbukett ärtblommor⁹, Signes någon klockblomma – jag mins ej namnet – mörkt röda och lila [oläsligt ord]. Brudarne som båda magrat väldigt, sågo så unga och späda ut – mycket bleka och söta. Brudgummarne säkra glada – upp till altaret, der de vördsamt hälsade prästen en mycket ståtlig allvarlig medelålders man – och som efter seremonien talade allvarligt och vackert till brudparen. Kusinen Agda Malmrots¹⁰ fästman, spelade ett förtjusande violinsolo – derefter ett lyckönskande och famntagande – så tåga alla ut och iväg till fotografen – i sinom tid får du se. Sedan till Hotellet, der en förtjusande middag serverades – bordet klätt med ärtblommor¹¹. Jag satt bredvid Harald, och morbro¹² vid Elsa. Brudparet mittemot, hade Signe sin farbro¹³ och Suhr sin älsta syster.

Matsedlen – smörgås och förtjusande småvarmt och hummer bjöds först på brickor, sen vid bordet sparrissoppa – lax – fågel – glasskrokan, konfekt och frukt. Vin. Rödvin, Réunie [?] champ. och Madera. Över 200 telegram – underligt nog något över 100 till varje brudpar. Suhr fick många kvicka litet elaka telegram – vitzande på namnet – Harald och Elsa också trevliga telegram – även på franska, engelska, spanska, italienska – dikt av ”Jeremias”¹⁴ och tal skrivna av frånvarande släktingar. Stämningen mycket glad, brudarne gick ur famn i famn – både surt och sött kystes i ett, ridån hade gått upp, och ett allmänt kärleksomfamnande, gäster och brudpar utan hänsyn – om varandra – det var ett glatt trevlit bröllop. Brudarne så lyckliga och förälskade. Elsa det var Harald och Harald hennes a och o.

Efter maten kaffe med alla möjliga tillbehör. Många kvicka goda tal.

Kl. ½ 9 reste brudparen ut till Kyrkogården der brudarne lade sina buketter på fadrens grav. – Kl. ½ 10 mötte vi dem på stationen, och blevo de översållade med risgryn och konfetti samt avhurrade – Harald och Elsa till Motala derifrån med båt kanalvägen till Göteborg – Suhrs till sitt hem. Båda brudar i svarta långa sidenkappor, Signe svart hatt och Elsa i ljusgrön och ljusgrön klänning, söt.

Ja, så äro de gifta, som Harald sade i telefon till Perstorp¹⁵ – ”nu är vi gifta och Elsa är fru”.

Fortsättningen är skriven på två mindre, avrivna brevpappersbitar.

Det är kväll, och papperet slut – ursäkta biten – – –
Suhrs älsta syster (hon är danska) tog till orda före brudparets avresa. Ungefär så här –

”Jag brukar ej hålla tal, men här har hållits så vackra tal och så många vackra telegram har vackert tolkats – men ingen har talat om vad en mor känner – sjelv mor¹⁶, vet jag hur det käns att giva bort en dotter. Fru Malmrot har i dag givet bort 2 döttrar – vad hon känner och tänker förstår kanske jag bäst – och nu säga till er brudar, glöm alldrig vad denna mor varit för er – glöm alldrig edert barndomshem – och ni brudgummar, glöm alldrig den mor och det hem, derifrån ni hemtat edra brudar – glöm alldrig att ni står i stor tacksamhetsskuld till denna mor som vårdat, fostrat och vakat över edra brudar. Visa henne kärlek och tacksamhet” o.s.v. Hon framsade sitt tal med kläm, t.o.m. herrarne blevo rörda, det var ett bussigt fruntimmer fast danskar likt, litet högljudd, annars mycket trevlig.

Jag reste på morgonen igen från Örebro. Enny blev snopen då hon dagen efter ringde efter mig och jag var rest. Jag ringde henne i går kväll för att tacka.

Ja vet du, jag tror vi alla får vara glada Harald fått så snäll, hjärtegod och älsklig flicka till hustru, jag tror också på Haralds fasta vilja göra henne lycklig – lilla Elsa – ”Farbro Jeremias”¹⁷ gav henne så vackert dikt – hon var eller är hans älskling – föresten en gammal lustig glad herre, som tog mig i famn och kyste på hand.

Harald och Elsa skriver sedan de väl kommit till Stockholm. När foton kommer skall jag försöka göra tydligt vem de äro. Lydie kom ej¹⁸ – hon tänkte ju först och skrev att hon kände det som skyldighet att som representant på modrens sida närvara – men när hon räknade efter kostnaderna så hade hon ej råd. Så fick Harald vara glad med bara mig vid sin sida. Som jag skrev till Sven¹⁹ kunde hon istället bjudit Sven på resan, han var ju dock den som står Harald närmast.

Ja nu är ju det över – men Sven kände sig nog ej glad den dagen. Nej nu måste jag i säng – imorgon skall jag tidigt upp och ta’ emot kund – reser se’n till Insjön, der pingsten i all vila skall tillbringas.

Tillönskar dig och de dina en glad pingst, hjärtliga hälsningar

Anna.