Slutord
Jag har med den här studien velat visa hur tre adelskvinnors liv gestaltade sig under 1700- och början av 1800-talet, tre kvinnoliv som får representera tre olika civilstånd. Änkan hade sina plikter att uppfylla, som skilde henne från hustrun. En gift kvinna under den här tiden var satt under sin mans målsmanskap, men ändå förväntades hon klara av hans affärer när han var frånvarande. Fröken, den ogifta kvinnan, hade ingen möjlighet att själv bilda ett hushåll utan en man som överhuvud. Hon var omyndig liksom den gifta kvinnan, men hade däremot ingen självklar plats i samhället. Med hjälp av den amerikanska historikern Joan Wallach Scotts teorier har jag betraktat den värld som de levde i och hur den påverkade de förutsättningar och valmöjligheter som de hade.
De tre kvinnoliv som jag har beskrivit har som vi sett många likheter, men också skillnader. Lona Lisa hade större möjligheter att agera på egen hand då hennes änkestånd gjorde henne myndig och gav henne möjlighet att driva en egen bruksrörelse. Hon var betydligt mer offentlig än till exempel hennes dotter Lona, som gifte sig relativt ung och under hela sitt återstående liv levde som ärkebiskopen Uno von Troils hustru. Spår efter Lona Lisa finns på flera olika ställen, inte minst i domböcker som visar att hon drev olika mål som hade direkt anknytning med bruksrörelsen. Hennes dotter Lona umgicks med kungligheter och högadeln och hennes liv kantades av en offentlighet på det planet, men hon var också avsevärt mer bunden till hemmet och till de många barn som hon och Uno fick. Hennes mor hade mycket större möjligheter att hävda sig utåt än vad hon själv hade, speciellt då modern var myndig. Att kvinnor drev bruk var ingenting ovanligt under den här tiden. Arbetarna accepterade hennes auktoritet och Anders Florén har visat att det inte var könet i sig som var viktigt här, utan snarare det intresse som brukspatronen visade för bruket och arbetarna där, samt den position i samhället som ägarna hade.⁷¹
Lona Lisas dotterdotter, Anna Gustava, är kanske den av kvinnorna som lever ett mer annorlunda liv än hennes mor och mormor gjorde. Relativt tidigt blir hon föräldralös och flyttar till morbrodern på Ramnäs bruk och lever där som hans skyddsling fram till giftermålet med Adolf Ludvig. Innan giftermålet var hennes liv inte lika bundet av hushållsgöromål och hustruplikter som de andra kvinnornas liv. Säkerligen förestod hon och systern morbroderns hushåll och såg om det arbete som skulle utföras, även om han höll sig med husmamsell som skulle ta hand om det mesta.
Det är svårt att ge något övergripande svar när det gäller kvinnornas egen uppfattning om sin ställning i samhället och i familjen. Lona Lisa gick sin egen väg och drev bruket efter sin vilja, men det är viktigt att komma ihåg att det var hennes änkestånd och hennes position i samhället som gjorde detta möjligt. Dottern Lona gavs inte samma möjligheter, utan hon lever i den mer traditionella hustrurollen, precis som dottern Anna Gustava senare gör – även om hon är betydligt äldre när hon gifter sig och har under många år levt som fröken på herrgården. Anna Gustava kan alltså sägas representera både de ogifta och de gifta kvinnorna under den här tiden, då hon trots allt var närmare fyrtio år när hon gifter sig. Precis som modern försvinner hon som en egen individ från det material som jag har haft tillgängligt i och med giftermålet och förknippas efter det hela tiden med sin man.